Hej! Det är jag som är
Rulle!
Jag är varken människa
eller djur!
Jag är en
MOPS!
Jag heter FAUNUS VILLE VESSLA
men
alla kallar mig ”RULLE”.
Jag är född
Gun Bergquist
hos kenneln FAUNUS i Vallentuna.
Modern heter:
TAIYUAN SKYLARK AT FAUNUS
Fadern
heter: SUCH PUGGENS ARTHUR HUMLE
Mitt liv
Till Karlskoga
blev jag tvångsförflyttad
Men som sagt, jag kom hit som en vild yngling, nu är jag en stadgad och förnuftig mops. Under den tid vi bott ihop har
jag lärt Anna och Petr mycket. T.ex. när vi är ute så behöver jag inte längre
ha dem kopplade, utan de går snällt efter mig ändå, utom när det är mycket
trafik, då vågar jag inte släppa dem än!
De har hittat på en lek som de tror är rolig. Den går ut på att de
plötsligt säger : ”stanna”, och sen går de. Efter en
stund säger de : ”sitt” , ”kom hit”, eller något
liknande. Då kommer jag och får godis, om det inte dyker upp något som är mera
intressant förstås! Ibland glömmer de leken och då är jag tvungen stanna på
eget initiativ. Vi är mycket ute i
skogen eller vid sjö, ibland hela dagar och då måste jag ha med mig mat,
skålar, filt och massor med andra prylar, som jag slipper bära själv. Så det är
en fördel att ha dem.
Men en del konstiga idéer har de kvar, som att borsta mig, peta mig i
öronen, tvätta alla mina veck, servera för lite mat och för glest. Detta trots mina ansträngningar i flera år. Men jag ger mig
inte, jag är en mops!
En viss tid bodde också Sumo hos oss, och då var det lättare. Vi hade
det ganska bra, och var på god väg att fostra Anna och Petr lite snabbare.
Jag hör av mig i framtiden om mina framgångar.
Vad jag tycker om:
·
Morgontvätt på magen.
·
All mat men mest
leverpastej, ost, ägg, kycklinglever, strimlad paprika,
kokta morötter, kokt potatis och mycket, mycket
annat.
·
Hjälpa till med allt och
överallt. Men helst i köket med matlagning (om det ramlar något)
·
Alla besökare som kommer
till oss…
·
Husses strumpor (men vet
inte varför!)
·
Träffa mycket folk och
hälsa på dem…
·
Springa i skogen både på vintern, våren och hösten. På sommaren när är det varmt
så badar jag gärna. Fast till djupare vatten får jag hjälp!
·
Posera framför husses
kamera (det är jag ensam om i familjen!)
·
Leka med våra kompisar på
gärdet, eller hos oss. Vi har många som brukar komma, och ibland helt utan lov
från deras matte!
·
Att duscha. Men inte går
jag ditt frivilligt!
Vad jag inte får göra:
·
Pussa grannens katt
därför att den gräver upp husses tulpaner…
·
Gräva upp husses tulpaner
med egna tassar….
·
Skälla ut folk som kramas
på TV, trots att det verkligen ser farligt ut…..
·
Besöka Hampus och Freddie
utan lov….
·
Plocka stoppningen ur
dynorna…
·
Äta igelkottarnas
pannkakor, för då blir jag som husse, säger matte…
·
Jaga hästar på TV – inte
ens från apparatens baksida…
·
Tugga på bilbälte…
·
Packa upp matkassar med
egna tassar…
·
Fransa gardiner…
·
Tugga på elkablar…
·
Försöka komma in i bilen,
innan husse öppnar dörren….
·
Tigga godis, från
oskyldigt mötande människor, under våra promenader .
·
Jaga blixtar och
nyårsraketer…
·
Riva drakens ögon ur
kinamatta…
·
Kissa på mattes fikus i
badrummet…
Vad jag inte tycker om:
·
Försenad matservering.
Det tolererar inte jag utan högljudda protester i alla tonarter…
·
Vindruvor….
·
Morgontvätt om nosen och
öronen…..
·
Promenader i regnet eller
i värme…
·
Blött gräs och
vattenpölar…
·
Att bli lämnad ensam..
·
Att handtaget till
kylskåpet sitter så högt…
·
Att igelkottarna knycker
min mat och inte är rumsrena på altanen ….
·
När någon snarkar (utom
jag själv)…
·
Husses gula vattenkannor
från Prix. Har tuggat sönder tre stycken….
·
Små matportioner. Och det
får jag jämnt!
·
Nyheter….Alla
förändringar kan vara farliga….
·
Att blir slickad om
öronen…
·
Rullande remsa på TV och
att jag inte ens får fånga den…
·
Väderprognoserna på TV…
·
Jäkt!
Vad jag inte förstår:
Vart tog Sumo vägen! Visst hade han konstiga idéer, och ibland var jag
tvungen att läxa upp honom, men trots allt hade vi det bra och himla kul! Jag
letar och letar…
Februari 2005
(Nytt)
Det var inga roliga tider när jag var ensam. Jag var så ledsen att på
kvällarna satt jag framför spisen och tittade på mopsen som var bakom lucka.
Men jag fick inte honom till lekar med mig trots alla möjliga försök. Nå ja. Nu
har jag fått sällskap igen. Två vilda ungdomar - Otto och
Ferro. Vi har kul ihop men dom respekterar inte
min ålder och det är sällan jag får tid till mina
lugna filosofiska stunder. Så fort jag sätter mig så kommer Otto med någon
nalle i munnen och börjar knuffa i mig.
Förresten Otto har någon pryl i munnen för jämnan. Och
Ferro? Han är vildare än vild! Det måste vara så att Djingis Khan under
sina erövringar har gömd och glömd
i Ungern några ägg av det ena kläcktes Ferro! Så
vild är han! Fast jag skall inte gnälla – så gammal är jag inte. Jag erkänner
gärna att jag dras med i lekar och gör det gärna. Fast lite respekt kan jag få
eller hur? Men jag har tålamod. Men ibland är jag tvungen att tillrättavisa ungdomarna
med besked och det tycks verka i alla fall för stunden. Sedan slickar dom mig
stereo alltså båda två på samma gång. Otto slickar konsekvent mitt högra öra
och minstingen Ferro nöjer sig med det som blev över. Det är tur att jag är härdad annars skulle
jag vara förkyld för jämnan! Mitt huvud är ständig blöt – den hinner aldrig
torka! Och jag som har aldrig tyckt om örontvätt i någon form måste finna mig i
detta.
Och det är inte enda ändring i mitt liv som jag måste finna mig i.
Numera får jag mat bara två gånger om dagen trots mina önskemål om en måltid i
timmen. Det är bara lilla vilden som får även lunch. Och skinka efter
kvällspromenaden är också borttagen och i stället serveras det grisöron. Det är
inte fy skam heller men båda delarna ha
varit att föredra. Men från mina morötter avstår jag
aldrig!
Och det som jag har tyckt om tidigare det tycker jag om än. Likaså det
som jag aldrig tyckt om förut ogillar jag även i dag. Och mycket som jag inte
fick göra
Gör jag inte längre men det får stå som varning till andra.
Vi hörs……